Share this

Email this

LIFE AT HOME REPORT #2: TASTING THE MOMENTS

Välkommen till IKEA Life at Home Report #2. Vi har frågat 8 500 människor i New York, London, Paris, Berlin, Stockholm, Moskva, Mumbai och Shanghai om deras tankar och vardagsvanor i och omkring köket. Allt för att ta reda på hur deras matstunder påverkar deras välbefinnande.

En viktig ingrediens i alla goda måltider är gemenskap. Så hur kan vi mötas över mat när vi inte kan samlas kring ett middagsbord?
Ett organiserat kök handlar inte enbart om att det ska se snyggt ut. Det är faktiskt också nyckeln till att äta bra. Några enkla förändringar i köket kan hjälpa oss se och äta mer av maten i våra skåp och kylskåp.
Att odla vår egen mat handlar om mycket mer än att spara pengar. Men kan det verkligen ge oss ett lyckligare hemmaliv?
Att laga mat handlar om mer än bara smak och näringsämnen. Men kan matlagning också spela en roll när det gäller att göra vår vardag lite bättre?
Faktum är att du borde tacka dina föräldrar för att ha insisterat på att du provade all mat på tallriken. Låt oss ta reda på hur vår barndoms matminnen påverkar våra matvanor som vuxna.
Att låta barnen hjälpa till i köket är ett bra sätt för dem att lära sig mer om mat och matlagning. Men kan det även lära dem samarbete, kreativitet och stärka deras självkänsla?
Att laga mat tillsammans är ett perfekt tillfälle att lära känna varandra och utveckla vår förmåga att samarbeta. Vad kan vi lära oss om oss själva när vi lagar mat med andra?
Att äta tillsammans är utan tvekan ett av de bästa sätten att stärka banden mellan människor. Hur bidrar sociala medier till att skapa gemenskap kring mat?

Längtan efter mer tid tillsammans

Mat och dryck utgör centrala delar i våra traditioner. Förra årets rapport visade att när vi lägger allt för mycket fokus på middagstraditionerna missar vi att se frukosten som ett tillfälle att vara tillsammans. I år har vi tittat närmre på hur man kan hitta tid för gemenskap även bortom middagsbordet. Forskning vid Cornell University har visat att det är tiden tillsammans med familj och vänner som är viktig – inte var och hur vi väljer att äta tillsammans. I dagens hushåll, från Shanghai och Moskva till Stockholm och New York, har människor svårt att hitta tid att äta tillsammans. Vår undersökning visar att så många som en av tre singlar önskar att de oftare kunde äta tillsammans med andra under vardagarna. Den önskan är vanligast i Berlin, där fler än fyra av tio singelhushåll längtar efter mer tid tillsammans med andra under sina måltider hemma.

34%

...önskar att de oftare kunde äta tillsammans med andra

Familjehushåll möter samma utmaningar. Nästan en fjärdedel av par med barn känner att de inte äter tillsammans så ofta som de skulle vilja och för en av tio föräldrar medför detta skuldkänslor. Att försöka hålla fast vid gamla traditioner kan innebära ytterligare press. Det gäller framför allt ensamstående föräldrar, som har högst sannolikhet att känna skuldkänslor för att de inte äter tillsammans med sin familj tillräckligt ofta. Men det är inte bara tid och avstånd som hindrar oss från att vara tillsammans. Våra förväntningar på hur måltider hemma ska se ut kan också utgöra en barriär. En fjärdedel av alla singlar i Paris känner att storleken på deras hem är ett stort hinder för att de ska bjuda hem gäster.

LÄNGTAN EFTER MER TID TILLSAMMANS

Vill äta tillsammans med andra oftare

Singelhushåll
Bor tillsammans
  • 36%

    20%

    Stockholm

  • 29%

    22%

    New York

  • 33%

    28%

    London

  • 28%

    16%

    Bombay


  • 36%

    21%

    Paris

  • 42%

    29%

    Berlin

  • 15%

    23%

    Moskva

  • 11%

    16%

    Shanghai

Fråga: Om du funderar på hur ofta du på vardagarna hemma äter tillsammans med de personer du bor med: Vilket av följande påståenden passar bäst för att beskriva hur du känner för detta?

Moderna traditioner

Vår undersökning visar att köket har blivit en plats för alla typer av aktiviteter i hemmet. Måltiderna har brutit sig loss från sin traditionella hemvist och flyttat till andra platser – som soffan, sängen, golvet eller skrivbordet. Och även om det är vanligare bland yngre människor, så är det en tydlig global trend. Majoriteten äter i dag sina måltider utanför köket eller matrummet minst en gång i veckan. I vissa städer är de nya traditionerna särskilt tydliga – 54 procent av Berlinborna äter aldrig i köket på vardagarna. Samtidigt är matbordet fortfarande det givna sociala navet i andra delar av världen– sex av tio Moskvabor äter alltid vid matbordet på vardagar.Våra traditioner håller alltså på att förändras när det gäller var, hur och när vi äter. De goda nyheterna är att fördelarna med att äta tillsammans kan vi få var som helst – i soffan, på fönsterbrädan eller till och med genom att dela en rätt man lagat på egen hand med sina vänner via sociala medier. BBC-chefen Andy Bates uppmanar oss att skapa våra egna traditioner runt familj och mat: ”Och då menar jag familj i ordets bredaste bemärkelse – rumskompisar, par, vänner, hur ditt umgänge än ser ut.” Receptet på gemenskap kanske inte är så komplicerat när allt kommer omkring.

DET NYA NORMALA?

36% äter aldrig i köket eller matrummet på vardagarna

Främsta hinder för att äta tillsammans på vardagarna

Singelhushåll

  • Olika tider

    54%

  • Brist på tid

    25%

  • Svårt att få alla att äta på samma plats

    16%

  • Vi äter olika saker

    16%

  • Vi föredrar att äta ute

    8%

  • Brist på utrymme hemma

    7%

Främsta hinder för att äta tillsammans på vardagarna

Familjehushåll

  • Olika tider

    33%

  • Jag bor för långt bort

    30%

  • Brist på tid

    29%

  • Brist på utrymme hemma

    15%

  • Jag gillar inte

    15%

  • Det blir för stökigt

    12%

  • Jag gillar inte att laga mat

    11%

  • Jag har inte tillräckligt med

    3%

Fråga: Om du funderar på hur ofta du på vardagarna hemma äter tillsammans med de personer du bor med: Vilket av följande påståenden passar bäst för att beskriva hur du känner för detta?

Äter bara i köket eller matrummet på vardagarna

  • Moskva

    60%

  • Stockholm

    37%

  • New York

    27%

  • Paris

    24%

  • Berlin

    23%

  • London

    22%

  • Shanghai

    19%

  • Bombay

    11%

Äter aldrig i köket eller matrummet på vardagarna

  • Berlin

    54%

  • London

    47%

  • Bombay

    36%

  • Paris

    35%

  • Shanghai

    35%

  • New York

    32%

  • Stockholm

    31%

  • Moskva

    18%

”HUR SKULLE DET KÄNNAS OM EN KOMPIS TITTADE IN I DITT KÖK?”

Bra
Obekvämt eller pinsamt
  • 46%

    14%

    Stockholm

  • 43%

    15%

    New York

  • 35%

    17%

    London

  • 50%

    10%

    Bombay


  • 35%

    19%

    Paris

  • 35%

    16%

    Berlin

  • 36%

    13%

    Moskva

  • 62%

    9%

    Shanghai

Fråga: Hur skulle det kännas om en kompis tittade in i ditt kök?

Hur vi organiserar våra kök kan påverka vad vi äter

Vår undersökning visar att människor runt om i världen intresserar sig mer för kökets utseende än för innehållet i skåp och kyl. Det kanske inte är någon överraskning med tanke på kökets centrala och allt mer öppna placering i våra hem. Människor i Mumbai och Shanghai bryr sig minst om vilket intryck deras kök har på andra. I Paris bryr man sig däremot mer om detta, där en av fem känner sig obekväma med eller till och med skäms över att ha vänner i sitt kök. Vi tycker helt enkelt att det är trevligare att ha folk i köket när det är rent och prydligt. Uppsidan är att ett välordnat kök även ger andra fördelar. Hur vi organiserar våra kök kan faktiskt påverka vårt ätbeteende. Enligt Brian Wansink, professor i beteendeförändring och författare till boken ”Mindless Eating: Why We Eat More Than We Think”, styr principen för hur lättillgängligt något är, vad vi äter och hur mycket vi äter. Med andra ord, ju mer vi ser av något, desto troligare är det att vi kommer att äta det.

Köpstopp för hyllvärmare

Större medvetenhet om hur vi organiserar maten hemma påverkar inte bara vad vi stoppar i munnen, utan också vad vi slänger i soporna.Vi har alla någon gång kommit hem från mataffären bara för att upptäcka att vi redan hade några av de matvaror som vi nyss köpt med oss hem. Faktum är att ett av fem hushåll i vår studie regelbundet införskaffar dubbletter av mat- och dryckesvaror. Dessa extraprodukter hamnar ofta längst bak i skåpet och riskerar att passera bäst före-datum innan de används. Resultaten av vår undersökning visar att en fjärdedel av stadsborna har dåligt samvete över mängden mat som de slänger. I vissa städer är den här känslan vanligare, som i Shanghai där 4 av 10 har dåligt samvete. I andra städer, som Paris och Berlin, är det däremot färre än 2 av 10 som har dåligt samvete över mängden mat som de slänger varje vecka.

Mest viktigt hur köket ser ut

FRÄMSTA SKÄL:

”Det skulle kännas bra”

  • Det är rent och hygieniskt

    62%

  • Det är välorganiserat och prydligt

    57%

  • Jag har bra mat där

    45%

  • Jag har gott om mat i köket

    45%

  • Jag gillar hur mitt kök ser ut

    44%

  • Jag har fin köksutrustning

    40%

  • Mitt kök har en personlig stil

    30%

FRÄMSTA SKÄL:

”Det skulle kännas obekvämt eller pinsamt”

  • Det är stökigt och ostädat

    33%

  • Det är litet och överbelamrat

    27%

  • Det är smutsigt och behöver städas

    23%

  • Jag har väldigt lite mat i köket (i t.ex. kyl och skafferi)

    21%

  • It looks ugly (e.g. bad design)

    20%

  • De skulle få fel bild av mig

    13%

  • Jag har en massa dåliga matvaror (t.ex. gamla/med utgånget datum)

    9%

  • Jag har en massa onyttig mat

    8%

Fråga: Hur skulle det kännas om en kompis tittade in i ditt kök?

Dags att städa upp bland våra matvanor

Enligt professor Wansinks forskning fattar människor fler än 200 matrelaterade beslut varje dag, och de flesta av dem kan de inte förklara. Men vi kan påverka de val vi gör gällande vår vardagsmat genom att göra nyttig mat och dryck lätt att se, och de mindre nyttiga sakerna mindre synliga. Kan en omorganisation av våra kök hjälpa oss att äta mer av det vi borde, snarare än det som är enklast? Och rent av hjälpa oss undvika att köpa mer än det vi behöver och därmed minska vårt matsvinn. Wansink kallar detta för ”se-maten-dieten” – nyttig mat längst fram, i ögonhöjd i kylen och nyttiga snacks i stället för godis i en genomskinlig burk på bänkskivan. Eller som den japanska städexperten Marie Kondo säger: hemligheten bakom bra ordning är att veta var du har dina saker så att du använder dem så mycket (eller så lite) som du hade tänkt. Kanske kan en upprensning av våra kök också hjälpa oss att städa upp bland våra matvanor?

1 av 5

Köper ofta varor för att sedan upptäcka att de redan hade sådana varor hemma

MATSVINNSÅNGEST

  • 19%

    Stockholm

  • 27%

    New York

  • 24%

    London

  • 30%

    Bombay


  • 18%

    Paris

  • 18%

    Berlin

  • 20%

    Moskva

  • 40%

    Shanghai

Påstående: Andel respondenter som har dåligt samvete för den mängd mat de slänger varje vecka.

Bjud in naturen

För en del är odling en hobby eller ett tidsfördriv. Vår undersökning visar att stadsbor har många anledningar att odla: för att det är kul och dekorativt i hemmet men också för att ha färska grönsaker när de lagar mat. Andra ser odlingen som ett sätt att göra hemmet mer levande. Faktum är att sex av tio personer i städerna i vår undersökning bjuder in naturen till sina urbana hem och kvarter. Odling i allmän bemärkelse är vanligast i Shanghai där tre fjärdedelar odlar något hemma. Dekorativa krukväxter och blommor är normen i Shanghai och Mumbai. Bland New York-borna är det lika vanligt att odla grönsaker som blommor.

6 av 10

odlar något

  • 40%

    Blommor eller andra dekorativa växter

  • 28%

    Örtkryddor

  • 23%

    Grönsaker

  • 15%

    Frukt

  • 40%

    Jag odlar inte något

Fråga: Odlar du något av följande?

Sätter krydda på tillvaron

Det sägs att naturen alltid hittar en väg. Men vår undersökning visar att det finns många hinder för odling i stan. Bland dem som inte odlar växter hemma, säger ungefär hälften att det är något som de skulle vilja göra. Utöver brist på tid, som är konstant bland stadsborna, och avsaknaden av gröna fingrar, är den största utmaningen för stadsodling brist på utrymme. Alla har inte balkong, vilket annars är den vanligaste platsen för odling i stan. Dessutom bor inte alla i ett klimat som tillåter odling utanför fönstret. Som tur är visar det sig att även odling av den enklaste växt i hemmet kan vara lika tillfredsställande som att ha en egen trädgård.

Främsta hinder för att odla hemma

  • 42%

    Jag har ingen plats att odla på

  • 28%

    Jag är inte bra på att sköta växter

  • 28%

    Jag har inte tid

  • 24%

    Jag är inte intresserad

  • 17%

    Jag har inte rätt redskap


  • 14%

    Jag vet inte hur man kommer igång

  • 5%

    Det blir för stökigt hemma

  • 5%

    Det är för dyrt

  • 5%

    Inget av ovanstående

  • 3%

    Vet inte

Fråga: Varför odlar du inte växter, grönsaker, frukt eller örtkryddor hemma?

Grönt är skönt

Även om det finns utmaningar med att odla blommor och grönsaker hemma, så medför odling många olika fördelar – från tillfredsställelsen av att pyssla och ta hand om något till att äta det vi har odlat. Oavsett om det är glädjen över att knapra på något hemodlat eller över att se något som man har planterat växa och frodas, så uppger faktiskt stadsodlarna att de uppskattar vardagen mer än andra. Och detta trots att deras vardag är lika stressig som andras.

Platser vi odlar på i stan

  • På balkongen

    39%

  • I huset eller lägenheten

    33%

  • I trädgården

    31%

  • I en blomlåda utanför fönstret

    19%

  • I min sommarbostad

    11%

  • I en egen kolonilott

    11%

  • I ett växthus

    10%

  • I en gemensam trädgård

    7%

  • Jag har en ”guerillaodling” (t.ex. på allmän plats)

    3%

  • Någon annanstans

    2%

Fråga: Var odlar du?

Främsta skälen till att folk odlar

  • 46%

    ”Det är kul att odla”

  • 37%

    ”Det är ett sätt att dekorera hemmet”

  • 32%

    ”För att ha färska varor när jag lagar mat”

  • 30%

    ”För att ha något levande hemma”

  • 29%

    ”Egenodlat smakar bättre”

Berlinborna har störst självförtroende i köket

Skala 0–10. 10: Stort självförtroende, 0: Inget självförtroende alls. Visar andel av svar 7–10.

  • 73%

    Stockholm

  • 81%

    New York

  • 76%

    London

  • 80%

    Bombay


  • 75%

    Paris

  • 84%

    Berlin

  • 82%

    Moskva

  • 79%

    Shanghai

Fråga: Hur ser ditt självförtroende ut när det gäller matlagningen hemma?

Välgörande vardagsmat

Även om sex av tio i de städer där vi genomfört vår undersökning tycker om att laga mat, är det inte alla som tycker att vardagsmatlagningen är lika rolig. För de som känner sig minst säkra i köket präglas vardagens kokkonster av motvilja, tristess och brist på inspiration. För de som känner sig mest självsäkra är vardagens matlagning rolig, inspirerande och avkopplande. Men de riktigt goda nyheterna är detta: vår analys visar att även när det känns trist att laga mat, kan vardagsmatlagningen ha en positiv effekt på vårt välbefinnande.

Den eviga jakten på tid

Det finns massor av skäl till varför vardagsmatlagningen är en utmaning. Men för människor i städerna där vi genomfört vår undersökning, handlar det ofta om bristen på tid. Enligt vår undersökning har Moskvaborna det värst: häften av dem har inte tillräckligt med tid att laga mat på vardagarna. Bristen på inspiration i vardagsmatlagningen är det näst vanligaste problemet. Detta gäller inte minst i Stockholm och Paris. För stockholmarna är det nästan en lika stor utmaning som bristen på tid.

VANLIGA KÄNSLOR INFÖR VARDAGSMATLAGNINGEN

Personer som har störst självförtroende i köket

  • 42%

    Kul

  • 39%

    Rutin

  • 33%

    Avkoppling

  • 32%

    Glädje

  • 24%

    Inspiration

VANLIGA KÄNSLOR INFÖR VARDAGSMATLAGNINGEN

Personer som har minst självförtroende i köket

  • Brist på inspiration

    34%

  • Tristess

    33%

  • Rutin

    32%

  • Motvilja

    28%

  • Stress

    21%

Fråga: Vilka känslor beskriver bäst hur du känner inför vardagsmatlagningen?

Bättre i mindre skala

Människor som lagar mat oftare på vardagar upplever sina dagar som lika stressiga som de som lagar mat mer sällan. Men det finns en fördel: de som lagar mat oftare uppskattar vardagen mer. Enligt en nyligen publicerad artikel i Wall Street Journal finns det terapeuter som börjat använda matlagning som en terapimetod, då den lindrar stress, höjer självkänslan och förhindrar negativt tänkande eftersom att hjärnan fokuserar på att följa ett recept.Köket har blivit en viktig plats för självförverkligande. Och även om det låter som allvarliga saker, borde vi kanske försöka att närma oss matlagningen på ett mer lekfullt sätt? Den färdiglagade måltiden är inte målet i sig – det är snarare resan dit som är viktig med alla de motgångar och små personliga framgångar som inträffar längs vägen. Det som har betydelse är de många men små stunderna i köket, eftersom de verkar leda till mindre stress och mer mindfulness.

TIDEN ÄR DET FRÄMSTA HINDRET FÖR VARDAGSMATLAGNINGEN

  • Brist på tid

    42%

  • Brist på inspiration

    19%

  • Brist på kunnande

    17%

  • Brist på intresse

    15%

  • Det är min partner eller någon annan i hushållet som vanligtvis lagar mat

    12%

  • Hämtmat är mer praktiskt

    11%

  • Brist på plats i köket

    11%

Fråga: Vad skulle du säga är de största hindren för att laga mat hemma på vardagarna?

HUR OFTA LAGAR VI MAT HEMMA PÅ VARDAGARNA?

Praktiskt taget varje dag
En gång i veckan eller mindre ofta
  • 54%

    14%

    Stockholm

  • 46%

    12%

    New York

  • 49%

    14%

    London

  • 47%

    24%

    Bombay


  • 49%

    19%

    Paris

  • 38%

    20%

    Berlin

  • 43%

    15%

    Moskva

  • 49%

    17%

    Shanghai

Fråga: Hur ofta lagar du mat hemma på vardagarna?

”Tycker det är jättekul att laga mat”

Skala 0–10. 10: Tycker det är kul, 0: Tycker inte det är kul. Visar andel av svar 7–10.

  • 54%

    Stockholm

  • 63%

    New York

  • 58%

    London

  • 63%

    Bombay

  • 60%

    Paris

  • 55%

    Berlin

  • 53%

    Moskva

  • 63%

    Shanghai

Fråga: Hur kul tycker du det är att laga mat?

Vad vill du äta när du blir vuxen?

Förhoppningsvis har de flesta av oss positiva barndomsminnen från våra familjemåltider. Men hur påverkas vi av dessa minnen när vi växer upp och lämnar barndomshemmets kök? Enligt professor Tim Jacob från School of Biosciences på Cardiff University, verkar våra matpreferenser vara djupt rotade. Vår undersökning stödjer detta och understryker det faktum att vi kanske är mer påverkade av våra tidigare matvanor och upplevelser än vi inser. Till exempel har de personer som minns att de var kräsna som barn en tendens att bli mer uttråkade av vardagsmåltiderna än andra. En tredjedel av dem erkänner till och med att de avfärdar mat som de inte ens provat. Ändå önskar så många som sex av tio av just dessa personer, att de vågade pröva nya typer av mat.

1 av 4

...säger att de som barn var kinkiga med maten

Det är bra för dig

Man brukar säga att variation är livets krydda. Det kan också vara nyckeln till en sund kost. Åtminstone enligt Harvard T.H. Chan School of Public Health som uppmuntrar oss att testa nya recept, gå på upptäcksfärd bland mataffärens hyllor och pröva något nytt. Så många som sju av tio personer i vår undersökning gillar att testa nya typer av mat. Men vardagslunken innebär att det ofta blir samma rätter som lagas om och om igen. Det gäller inte minst frukosten, mer än hälften av stadsborna startar varje dag med samma morgonmål. Även middagarna runt om i världen ser ut att ha utrymme för mer variation, fyra av tio personer uppger at de äter samma rätt flera kvällar i veckan. I Moskva och Mumbai äter över 50 procent samma rätter mer än en gång i veckan. En av fem i Stockholm, New York och Moskva erkänner att de upplever den mat de äter på vardagarna som tråkig.

VARIATION PÅ VARDAGARNA?

Frukost

”Jag äter mer eller mindre samma sak varje dag”

  • 64%

    Stockholm

  • 50%

    New York

  • 56%

    London

  • 53%

    Bombay


  • 64%

    Paris

  • 44%

    Berlin

  • 47%

    Moskva

  • 36%

    Shanghai

Middag

”Jag äter mer eller mindre samma sak varje dag”

  • 28%

    Stockholm

  • 49%

    New York

  • 40%

    London

  • 54%

    Bombay


  • 40%

    Paris

  • 44%

    Berlin

  • 51%

    Moskva

  • 33%

    Shanghai

Fråga: Fundera över dina vanliga måltider måndag till fredag – vilket av följande påståenden beskriver dessa bäst…

Kom igen, testa något nytt

Kan det vara så att vi av ren vana, snarare än genom aktiva beslut, väljer bort ny mat och nya upplevelser? De personer i vår undersökning som uppger att de varierar sin vardagsmat uppskattar också sina vardagar lite mer. Om vi bara insåg att vår barndoms matminnen hindrar oss från att testa ny mat, så kanske vi skulle våga lämna trygghetszonen, bli mer nyfikna och göra veckan lite mer spännande.

”Jag vill prova ny mat oftare”

Fråga: Vilket av följande påståenden instämmer du med?Fråga: Vilket av följande påståenden instämmer du med?

”Jag tycker att maten jag äter hemma på vardagarna är tråkig”

  • 20%

    Stockholm

  • 21%

    New York

  • 16%

    London

  • 18%

    Bombay

  • 12%

    Paris

  • 15%

    Berlin

  • 21%

    Moskva

  • 5%

    Shanghai

Fråga: Vilket av följande påstående instämmer du med?

”Jag tycker mycket om att prova nya typer av mat”

Skala 0–10. 10: Tycker det är kul, 0: Tycker inte alls det är kul. Visar andel av svar 7–10.

  • 72%

    Stockholm

  • 68%

    New York

  • 65%

    London

  • 72%

    Bombay

  • 64%

    Paris

  • 60%

    Berlin

  • 65%

    Moskva

  • 78%

    Shanghai

Fråga: Vad har du för inställning till att prova nya typer av mat?

22%

”Det finns mat som jag säger att jag inte gillar fast jag aldrig provat den...”

9 av 10

FÖRÄLDRAR LÅTER BARNEN VARA MED I AKTIVITETERNA KRING MATEN

Vi vill se fler barn i köket

Vi har hört det förut – att låta barnen hjälpa till med maten är ett av de bästa sätten att skapa sunda matvanor. Förutsatt att maten vi lagar är sund förstås. Dr Maya Adam, professor i barnhälsa och näring vid Stanford University formulerar det så här: ”Genom att involvera barnen i matlagningen lär de sig att gilla den mat som ger god hälsa och njutning under hela livet.” Den här uppfattningen speglas tydligt i resultaten av vår undersökning, som visar att nio av tio föräldrar låter barnen vara med i aktiviteter kring mat och att majoriteten tycker att det är viktigt. I Berlin och Shanghai är det så många som åtta av tio föräldrar som delar denna uppfattning.

Oro för våra minsta

Att låta barnen hjälpa till i köket kan leda till andra funderingar kring uppfostran, exempelvis hur man på bästa sätt kan göra olika saker tillsammans. Och med goda råd från alla, från dietister till kändiskockar, är det lätt att känna sig vilsen. Vår undersökning visar att föräldrar som inte låter sina barn hjälpa till i köket gör det av oro för barnens bästa. Kommer de att skada sig? Blir det för mycket för dem? Föräldrar oroar sig också för att det ska bli för stökigt. Föräldrar i Mumbai och Shanghai hör till dem som tycker att det är viktigt att barnen hjälper till med maten. Men det är också dessa föräldrar som är mest oroliga för att barnen ska skada sig eller att de är för små för att hjälpa till.

66%

AV FÖRÄLDRARNA TYCKER DET ÄR VIKTIGT ATT DERAS BARN ÄR INVOLVERADE I AKTIVITETERNA OMKRING MATEN

  • 52%

    Stockholm

  • 60%

    New York

  • 66%

    London

  • 74%

    Bombay

  • 52%

    Paris

  • 76%

    Berlin

  • 60%

    Moskva

  • 81%

    Shanghai

Fråga: Hur viktigt är det att dina barn på något sätt hjälper till med matrelaterade aktiviteter? Visar andel svar ”Väldigt viktigt” eller ”Viktigt”

Delaktighet är allt

Det positiva är att barn lär sig och förstår en hel del även när de bara får hjälpa till med småsaker i köket. Det gäller också sånt som ligger bortom själva matlagningen: räkna antalet skopor mjöl, planera inköp i mataffären, välja färg på servetterna eller bara ingå i samarbetet som krävs för att lyckas med bra vardagsmåltider. Som författaren och familjeterapeuten Jesper Juul lyfter fram, så övar barn på att vara vuxna genom att se oss vuxna agera och ta på sig verkliga ansvarsuppgifter hemma. Ibland blir vi till och med överraskade över att de gillar att göra vissa saker, som att välja grönsaker i mataffären eller skrubba rent en flottig gryta.Föräldrar i Berlin involverar sina barn i fler aktiviteter runt mat än föräldrar i någon annan stad i vår undersökning – från planering av måltider och matinköp till att duka av bordet och hjälpa till med själva matlagningen. Vår undersökning visar också att de oroar sig mindre än föräldrar i andra städer när det gäller hur och med vad barnen får hjälpa till. Kanske kan Berlin fungera som ett inspirerande exempel? I stället för att låta vår oro bli ett hinder, kan vi låta nyfikna barn upptäcka hur kul det faktiskt är med mat.

BARNENS BEHOV ÄR DET SOM ÄR VIKTIGAST FÖR FÖRÄLDRARNA

  • De är för små för att hjälpa till

    29%

  • De har fullt upp med sina egna aktiviteter

    27%

  • Jag är orolig för att de ska skada sig

    19%

  • Det blir för stökigt

    19%

  • It's too time consuming to have them help out

    16%

  • Det är för svårt för dem att nå och använda saker för att de ska kunna hjälpa till

    14%

  • Det är enklare att göra allt själv

    13%

Fråga: Vilka är de främsta orsakerna till att du inte vill låta barnen hjälpa till i aktiviteterna kring maten på vardagarna? Visar svar för de vanligaste orsakerna

BARNENS AKTIVITETER OMKRING MATEN PÅ VARDAGARNA

PLANERA

  • 36%

    Hjälper till att välja vad vi ska äta (frukost, lunch eller middag)

  • 27%

    Planerar måltider, väljer vad som ska handlas

HANDLA

  • 39%

    Handlar / åker till affären

  • 40%

    Packar upp / ställer in matvarorna hemma


TILLAGA

  • 30%

    Förbereder matlagningen (plockar fram varor, grytor och kastruller osv.)

  • 35%

    Hjälper till med matlagningen (hacka/skära, mäta, skölja, röra osv.)

  • 45%

    Duka / dekorera bordet

DISKA

  • 48%

    Duka av

  • 33%

    Diska/ställa in i diskmaskinen

  • 30%

    Hjälper till med källsorteringen

Mixade personligheter

Precis som andra gruppaktiviteter är matlagning ett perfekt tillfälle att utveckla våra sociala färdigheter. Dessutom kan vi lära nya saker om oss själva. En majoritet av storstadsborna i vår undersökning gillar att tillbringa tid i köket tillsammans med vänner, partner eller barn. Så många som en av fem menar att det är en av deras favoritaktiviteter. Mumbaiborna är de som värdesätter gemenskapen i köket mest, en av tre säger att det är det sätt som de helst umgås med andra på. Den franska mentaliteten skiljer sig dock från övriga städer. Parisborna ser matlagningen som egentid och nästan en tredjedel av dem föredrar att laga mat på egen hand.

52%TYCKER MYCKET OM ATT LAGA MAT MED ANDRA

Skala 0–10. 10: Tycker det är kul, 0: Tycker inte det är kul. Visar andel av svar 7–10.

  • 51%

    Stockholm

  • 56%

    New York

  • 45%

    London

  • 59%

    Bombay


  • 43%

    Paris

  • 46%

    Berlin

  • 46%

    Moskva

  • 64%

    Shanghai

Fråga: Hur kul tycker du det är att laga mat tillsammans med andra?

Jämställdhet i köket

I Stockholm, Shanghai och New York har män och kvinnor lika stort självförtroende när det kommer till matlagning. Bland unga vuxna under 30 år i New York, har män i genomsnitt högre självförtroende i köket än kvinnor. Det kan vara ett uppmuntrande tecken på ökad jämställdhet och delat ansvar i hemmet.

SJÄLVFÖRTROENDE I KÖKET HOS MÄN OCH KVINNOR

Skala 0–10. 10: Stort självförtroende, 0: Inget självförtroende alls. Visar andel av svar 7–10.

Män
Kvinnor
  • 73%

    73%

    Stockholm

  • 82%

    79%

    New York

  • 73%

    79%

    London

  • 74%

    89%

    Bombay


  • 72%

    77%

    Paris

  • 80%

    87%

    Berlin

  • 75%

    88%

    Moskva

  • 78%

    80%

    Shanghai

Fråga: Hur ser ditt självförtroende ut när det gäller matlagningen hemma?

Lära genom att göra

När vi lagar mat tillsammans kan vi inspireras av andra och uppleva glädjen med att nå ett mål tillsammans, vilket stärker vårt självförtroende. Enligt forskning från University of California, Los Angeles, skapar vi inte bara en positiv upplevelse av något som kan ses som en börda, vi lägger också grunden till mer givande samtal med varandra i framtiden. Å ena sidan visar vår undersökning att ju mer självsäkra kockar vi är, desto mer stressade blir vi över att låta andra hjälpa till. Å andra sidan erkänner en del att de lärt sig saker om sig själva genom att laga mat tillsammans med andra. Den erfarenheten delas av så många som en tredjedel av alla Mumbaibor i undersökningen. Att lära oss arbeta tillsammans i köket kan vara ett bra sätt att lära känna oss själva och andra bättre, till exempel genom att lösa olika problem genom samarbete. Det anser Margaret Paul, filosofie doktor och bästsäljande författare och relationsexpert. Hon hävdar att när vi lagar mat tillsammans testar vi vår kommunikationsförmåga samt vår förmåga att samarbeta och kompromissa. Så även om maten kanske inte blir exakt som planerat (blir den någonsin det?), kanske det ändå finns saker vi kan lära oss om oss själva och andra genom att tillbringa tid och laga mat tillsammans.

16%Jag har lärt mig saker om mig själv genom att laga mat tillsammans med andra

  • 11%

    Stockholm

  • 18%

    New York

  • 15%

    London

  • 32%

    Bombay


  • 10%

    Paris

  • 9%

    Berlin

  • 12%

    Moskva

  • 17%

    Shanghai

Fråga: Fundera på matlagning tillsammans med andra. Vilket av följande påståenden beskriver hur du upplever detta? Fråga: Fundera på matlagning tillsammans med andra. Vilket av följande påståenden beskriver hur du upplever detta?

”ATT LAGA MAT MED ANDRA KAN OFTA BLI VÄLDIGT STRESSIGT”

Störst självförtroende i köket
Minst självförtroende i köket
  • 14%

    3%

    Stockholm

  • 17%

    6%

    New York

  • 19%

    11%

    London

  • 15%

    8%

    Bombay


  • 11%

    8%

    Paris

  • 16%

    8%

    Berlin

  • 8%

    15%

    Moskva

  • 4%

    2%

    Shanghai

Fråga: Fundera på matlagning tillsammans med andra. Vilket av följande påståenden beskriver hur du upplever detta?

52%

Tycker det är irriterande när människor använder sina mobiltelefoner osv. under gemensamma måltider

Digital mat: frustrerande eller fantastiskt?

För många av oss har smarta telefoner och sociala medier blivit en del av vår vardag, inte minst när det gäller mat och måltider. Vi älskar att dela med oss av våra recept och prestationer i köket via våra sociala nätverk. Och även om inte alla vill dela sina erfarenheter online så visar forskning från Hartman Group att människor utforskar vad andra gör i sociala medier i mycket högre utsträckning än vad de bidrar med eget innehåll. Enligt vår egen undersökning så har fler än sex av tio personer letat matinspiration på nätet, om det så handlar om bilder på någons vardagsfrukost, nya exotiska recept eller kändiskockar på YouTube. Med andra ord så kan frukostbilden du la upp i morse mycket väl inspirera någon annans frukost i morgon.

Vissa kan uppleva att sociala medier är i vägen när de ska umgås med nära och kära, snarare än att fungera som ett sätt att bjuda in fler till bordet. Vår undersökning visar att så många som tre av fyra Berlinbor irriterar sig på att människor använder sociala medier när de äter tillsammans, och en av tio säger att de inte tillåter det över huvud taget under måltiderna. Om man frågor personer i alla städer i vår undersökning så säger en tredjedel att de helst ser att ingen använder sociala medier när man äter tillsammans.

6 av 10

Utforskar
sociala medier om mat

3 av 10

Skapar
sociala medier om mat

3 av 10

Fråga: Vilket av följande har du gjort?Utforska: leta recept, titta på inspirerande matbilder och matlagningsfilmer osv.Skapa: lägga upp recept eller matbilder, blogga om mat osv.

Ensamma tillsammans

Mat kommunicerar tvärsöver kontinenter, kulturer och generationsgränser. Men mat i sociala medier knyter inte bara ihop oss med människor i andra länder, den gör också att vi kan dela med oss av matstunder med våra närmaste. Den vanligaste användningen av sociala medier, i alla städer, är att man interagerar med vänner och familj när man äter ensam genom att chatta, sms:a eller dela bilder av det man har på tallriken. För många som bor själva kan det göra att det känns lite mindre ensamt att äta utan sällskap. Så kanske borde vi sluta tänka på sociala medier som något störande och i stället ta dem för vad de är: ytterligare ett sätt för oss att knyta an till varandra via mat.

1 av 4

ungdomar (18–29 år) som bor ensamma, tycker att sociala medier gör det mindre ensamt att äta ensam

Fråga: Fundera på vad du ofta har för åsikt om smartphones eller andra mobila enheter under måltiderna hemma. Vilket av följande påstående instämmer du med?

OM RAPPORTEN

Det här är den andra delen av vår IKEA Life at Home Report-serie där vi undersöker livet hemma runt om i världen. Den här gången har vi tittat närmre på människors tankar och vanor i och omkring köket. Rapporten är baserad på befintlig IKEA-forskning, andra publicerade studier och en färsk undersökning där vi utforskat människors matrutiner, vanor och önskemål runt om i världen - från hur man odlar till hur man förvarar, lagar, äter och umgås omkring mat.

Vi på IKEA har vi alltid varit nyfikna på människors vanor, behov och drömmar. Därför har vi massor av erfarenhet, kunskap och insikter om människors liv hemma. Med Life At Home Report-serien vill vi dela med oss av våra insikter, öka medvetenheten och intresset, väcka debatt och bidra till en bättre vardag för de många människorna.

IKEA Life at Home Report är indelad i två delar. I den första delen presenterar vi insikter baserade på vår nya undersökning, tidigare IKEA-forskning och andra välrenommerade studier från experter och opinionsbildare från en mängd olika bakgrunder. Vi har också besökt och fotograferat åtta olika hushåll i åtta städer, för att skapa en bättre förståelse för hur vardagslivet omkring mat i hemmet kan se ut. I den andra delen uppmuntrar vi dig att testa vårt digitala verktyg – Data Mixing Board – där du på egen hand kan upptäcka intressanta samband genom att blanda undersökningens rådata.

Datainsamlingen skedde i två steg. Först frågade vi 8 527 personer i Berlin, London, Moskva, Mumbai, New York, Paris, Shanghai och Stockholm om deras tankar och vanor i och omkring köket. Data från dessa städer samlades in mellan 5 och 17 mars, och utgör en del av rapportens insikter och slutsatser. Mellan 13 april och 12 maj genomförde vi studien i tre städer till: Köpenhamn, Zürich och Sydney. Data från dessa tre städer implementerades i Data Mixing Board under juli 2015. All som allt så har vi samlat in 11 729 svar från respondenter jämt fördelade mellan länderna.

PRESSRUM

Textversion


Ladda ner rapport

PDF-version


Ladda ner rapport